drogbruk

Enligt den senaste Europeiska narkotikarapporten 2025 fortsätter marknaden för narkotika vara motståndskraftig, med hög tillgänglighet och en ökad blandning av etablerade och nya drogtyper som skapar fortsatta hälso- och säkerhetsproblem. Ett särskilt fokus riktas mot samspelet mellan olika substanser, t.ex. kombinationen av kokain och ketamin som ofta påträffats vid akutförgiftningar. Antalet personer som söker behandling för ketaminrelaterade problem har mer än fördubblats mellan 2022 och 2023, även om totalantalet fortfarande är lågt[1].

Regeringen har nyligen beslutat att narkotikaklassa sju nya substanser ur gruppen nitazener, som klassas som extremt farliga och har kopplats till dödsfall. Klassningen trädde i kraft den 6 maj 2025[2].

Priset på narkotika i Sverige ligger på historiskt låga nivåer enligt den senaste rapporten från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Priserna på amfetamin, heroin och kokain har justerat för inflation sjunkit markant jämfört med slutet av 1980-talet, vilket tyder på ökad tillgänglighet nationellt. Priserna är generellt lägre i storstäder och södra Sverige, men skillnaderna mellan regionerna har minskat under 2000-talet[3].

Enskilda fall belyser drogers förödande effekter, som exempelvis bruk av MDPV, en mycket potent drog som skapar ett intensivt rus och kraftiga beroenden. Långvarigt missbruk kan leda till allvarliga psykiska och fysiska skador men det finns även exempel på återhämtningsresor efter långvarigt missbruk[4].

En ny lag som trädde i kraft den 1 mars 2025 syftar till att öka upptäckten av narkotikapåverkade förare, inklusive rutinmässiga ögonundersökningar vid misstanke. Lagen gäller i fem år och är en del av arbetet mot att minska drogrelaterade dödsfall och olyckor i trafiken[5].

References